Abortdebattörer som fäktar i luften

För närvarande verkar en viss abortdiskussion ha blossat upp igen, efter att Trump och hans vänner häromdagen såg till att dra in biståndet till abortorganisationer (den där bilden som redan har blivit smått ökänd).

Eller rättare sagt så är det inte en diskussion som har blossat upp, utan det är två sidor som i vanlig ordning sätter igång att kommentera det där med abort och gör det utan att egentligen lyssna på dem som har en annan åsikt.
Jag brukar själv akta mig noga för att hamna i debatter om abort, och jag tänker inte inleda någon sådan nu heller. Däremot har jag några ord att säga om hur de två lägren brukar bete sig.

Som vanligt är det beklämmande att konstatera att de två sidorna i abortfrågan uttrycker sig på ett sådant sätt att de aldrig någonsin kommer att kunna förstå eller övertyga varandra. De har två fullständigt olika utgångspunkter som gör all dialog omöjlig och gör att de inte kan uppfatta varandra som något annat än vidriga.
”De begår mord!” säger abortmotståndarna om abortförespråkarna. Men så kan de inte säga, hur sant det än må vara. Abortförespråkarna är inte ute efter det – de anser inte att ett outvecklat foster är ett liv utan att det handlar om kvinnors självbestämmande och överlevnad, och därför är tal om mord irrelevant. Motståndarna måste börja med att övertyga dem om att det är ett liv (eller föreslå hur man löser det där med självbestämmande och överlevnad), för annars fäktar de bara i luften.
”De vill frånta kvinnor rätten att bestämma över sin egen kropp!” säger abortförespråkarna om abortmotståndarna. Men så kan de inte säga, hur sant det än må vara. Abortmotståndarna är inte ute efter det – de anser att det handlar om att till varje pris värna om ett liv, och därför är tal om anti-jämställdhet irrelevant. Förespråkarna måste börja med att övertyga dem om att det inte är ett liv, för annars fäktar de bara i luften.
Så ligger det till. Tyvärr fortsätter båda sidor att bara fäkta i luften, och strö tillmälen och jämförelser omkring sig som enbart gillas av de som redan håller med. Det tjänar ingenting till. Ingenting. Det är inte det minsta konstruktivt.
Vill man åstadkomma något får man ha en diskussion där man börjar i rätt ände. Försöka fatta hur den motsatta sidan ser på saken och börja där istället.
Något som i och för sig verkar omöjligt. Det blir bara infekterat och uppretat med en gång. Beklämmande var ordet.

(Obs! Om någon skulle få för sig att kommentera detta inlägg så kom ihåg att frågan gäller inte om abort är bra eller dåligt – sådant debatterar inte jag, som sagt! – utan det jag tar upp är problemet att parterna snackar förbi varandra hela tiden.)