Det knasiga finska språket?

Ibland har jag sett delningar av skämtteckningar och liknande där någon gör sig lustig över vilket konstigt språk finskan är – ofta med en uppställning över vad någon sak heter på olika språk, där det syns att det är ett liknande ord på alla de andra språken och så något helt annat på finska. Reaktionen ska då bli ”hahahahavrååålhahaha, vad knäppt, varför har inte finskan vanliga ord, finska är knasigt, moahahaha”.

Det där är lite irriterande. För det första så är ju sådana skämt utformade högst selektivt ... man skulle kunna göra precis likadana uppställningar för att skratta åt andra språk på precis samma sätt. Titta här bara:

kyrka (sv)
kirkko (fi)
Kirche (ty)
kirke (da)
kerk (nl)
...
église (fr)
Hahahahavrååålhahaha, franska är knasigt, moahahaha!

orange (sv)
orange (en)
oranssi (fi)
oransje (no)
orange (fr)
...
pomarańczowy (po)
Hahahahavrååålhahaha, polska är knasigt, moahahaha!

polis (sv)
poliisi (fi)
police (en)
polis (tu)
polizia (it)
...
lögregla (is)
Hahahahavrååålhahaha, isländska är knasigt, moahahaha!

meri (fi)
mer (fr)
mare (it)
Meer (ty)
more (ry)
...
hav (sv)
Hahahahavrååålhahaha, svenska är knasigt, moahahaha!

Spaceballs (en)
Spaceballs (sp)
Spaceballs (no)
Spaceballs (nl)
Spaceballs (da)
...
Det våras för rymden (sv)
Hahahahavrååålhahaha, svenska är knasigt, moahahaha!

Just så. Om man bara vill kan man få vilket språk som helst att framstå som knasigt i jämförelse med ”alla” de andra.

Sedan är det förvisso så att det är lättare att göra sådana här ”roliga” jämförelser med finska kontra andra språk i Europa, eftersom finskan har många ord som inte alls liknar de som är vanliga i Europas språk. Och det kan väl kanske vara lite roande för stunden. Någon gång. Men kom igen ... i längden måste man ju inse att olikheten faktiskt inte är så konstig. Finskan är ju inte alls släkt med de flesta andra språk i Europa, så det är väl inget att förvåna sig över, att orden ser annorlunda ut? Vi borde snarare reagera med intresse när de faktiskt liknar varandra.
Hela jämförelsen är så att säga fullständigt irrelevant. Det är som att gå omkring i en trädgård och konstatera att det växer äpplen på alla grenar, och sedan spärra upp ögonen och förundras (och brista ut i hysteriskt gapflabb) när man upptäcker en gren som det växer päron på, bara för att man inte märker att grenarna med frukter faktiskt sitter på olika träd, eller över huvud taget att de växer på träd.

”Äpple”, ”apple”, ”Apfel”, ”æble” ... eller ”pomme”? (Moahahaha.)

Finska språket är inte det minsta konstigt, bara annorlunda (åtminstone ur svenskars perspektiv). Och det är finskan för all del inte ensam om i Europa: ungerska är också annorlunda, estniska, turkiska med flera. Utanför Europa finns dessutom ännu fler, som till på köpet har andra alfabet också: arabiska, kinesiska, japanska, för att nämna några. Faktum är att det finns omkring 6 000 språk i världen, och de allra flesta av dem är just ”annorlunda” jämfört med den lilla gruppen språk i Europa som vi i vår bubbla är mest bekanta med.

Så det här sättet att skoja om finskan och att det språket är så avvikande, det tycker jag mest bara är plumpt och löjligt. Det kan naturligtvis ha att göra med att jag är extra känslig för förolämpningar av finskan, med tanke på mitt finska ursprung, men jag skulle faktiskt tycka likadant även om det var något annat språk som häcklades.
I värsta fall kan man tolka saken som ett uttryck för främlingsfientlighet: att skratta hånfullt åt det som är annorlunda och inte passar in i normen.
Om man bara vidgar sitt europeiska perspektiv lite och vågar se ut i hela världen, så märker man att det är en enda blomstrande fruktträdgård av konstiga språk och annat som är annorlunda.
Men samtidigt är ändå allting på något sätt bekant, och frukterna är allesammans bra på sitt sätt. :)