Jag är helt med på att inte säga N-ordet. Även om det kan sägas ha använts mer neutralt förr i världen, så är detta faktiskt inte fallet nu. Det är ett rasistiskt och nedlåtande ord, det klingar illa, många blir sårade när man använder det (det skälet borde väl duga åt de flesta?) och det är helt enkelt vanlig hänsyn och folkvett att låta bli att säga det. Så det gör jag inte heller, annat än möjligen i gamla citat.
”Chokladbollar” heter det.
Men det får mig samtidigt att undra en sak – borde det inte, av samma respektskäl, också vara allmänt vedertaget att inte säga J-, F- och H-orden? För att inte tala om de otrevliga uttryck där de ingår, som ”ta mig F”, ”dra åt H” och ”J i min själ” (det sistnämnda kanske inte folk säger särskilt ofta numera, men det förekommer).
För mig och många andra kristna (dock inte alla, vissa tar lättare på dem) låter nämligen de orden också väldigt hemskt. Nu rör det sig i och för sig inte om en personlig kränkning som med N-ordet, men vi blir ändå illa berörda av de där svordomarna. Och det handlar inte bara om att vi är pryda och överdrivet moraliska. Vi tror faktiskt på att djävulen finns på riktigt och är en elak typ, som vi inte vill att någon ska behöva träffa, och det blir då högst olustigt att höra andra ropa på honom och önska att han ska ta dem, att någon ska resa till hans bostad eller att hans medhjälpare ska ta plats i deras själar. Även om det inte är allvarligt menat så är grundbetydelsen lika obehaglig för oss som ser djävulen och hans ondska som en realitet.
Så varför inte tabubelägga djävulsrelaterade svordomar i offentligheten på samma sätt som N-ordet?
Eller finns det något logiskt skäl till att inte visa kristna samma språkliga hänsyn som andra? Ska kristna helt enkelt ”stå ut” och i så fall varför? Kan någon förklara det för mig?
Är det kanske till och med så att det är kristna som kränker folk genom att kritisera att de svär, och att vi därför borde hålla tyst med våra anti-svordomsförmaningar?
(Nu ska jag erkänna att det faktiskt har hänt mig flera gånger att folk har råkat svära i min närvaro och sagt ”oj då, förlåt”. Det ska de ha respekt för, det är mycket hänsynsfullt. Men djävulska svordomar är ändå något som verkar förvånansvärt accepterat i offentligheten.)
Ja, riktigt så här tror jag väl kanske inte att han ser ut. Men han är ingen sympatisk typ i alla fall – och därför tycker jag det är otrevligt att höra folk ropa på honom. (”Helvetet”, 1400-talstavla av Hans Memling.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar