torsdag 15 september 2016

Favoritlag – mina sympatier och antipatier


Om en dryg vecka ska Adam och jag göra en liten utflykt till Jönköping och gå på fotboll. Smålandsderby i allsvenskan, mellan Jönköpings Södra och Kalmar FF. Som alla säkert vet håller jag ju på KFF, och Adam har påverkats av detta och gör detsamma, och det är därför kul för oss två att som en egen liten tvåmansgrej se när de rödvita (förhoppningsvis) spöar sina grönvita lokalrivaler. Vi får för övrigt sällskap på matchen av ett gäng småländska släktingar som också hejar på Kalmar.
Men faktum är att om nu J-Södra skulle gå segrande ur derbyt, så kommer jag inte att sörja förskräckligt mycket, förutom över att tabelläget försämras för KFF. Jag gillar nämligen J-Södra ganska mycket också, och det är lättare att stå ut om Kalmar får stryk mot just dem än om de får det mot AIK, Djurgården, IFK Göteborg eller Malmö FF.

Det där med vilka lag man håller på, och i hur hög grad man gör det, och hur det kommer sig att man gör det, är en del av ens personlighet och livshistoria som egentligen är rätt intressant.
Det handlar heller inte bara om att man är supporter till ett visst lag, som jag är till Kalmar FF. Jag har insett att det egentligen rör sig om ett helt system av sympatier och antipatier som man har gentemot olika lag och klubbar i sportens värld. Man har olika favoritlag i olika idrottsgrenar givetvis, och även i olika länders ligor. Och i varje serie och seriesystem man följer finns det lag som man gillar och ogillar mer och mindre än andra. Känslor som har vuxit fram och utvecklats och i vissa fall förändrats en hel del genom åren.

För att roa mig har jag utformat en ”skala” över vilka attityder jag själv har till de lag som finns. Det blev en skala i hela åtta steg (eller rentav åtta och ett halvt) och den skalan kan med fördel användas av vilken idrottsintresserad person som helst som vill analysera sina egna psykologiska känslor för den och den klubben.
Här kommer alltså min idrottsliga sympati- och antipatiskala, där ni kan se exempel på vilka lag jag gillar och ogillar och vilka som egentligen är de allra främsta favoriterna. Landslag är också medräknade.

Nivå 1. Lag som jag har som riktiga, uttalade favoritlag, är engagerad och innerlig supporter till, regelbundet följer resultaten för och gärna går och ser spela match om tillfälle ges.
Exempel: Kalmar FF (fotboll), Brynäs (ishockey), Vetlanda BK (bandy), Sveriges herrlandslag i fotboll.

Nivå 2. Lag som jag officiellt har som favoritlag, men inte följer så där jätteaktivt utan bara kollar upp ibland hur det går, och kan se sporadiskt på TV i förekommande fall.
Exempel: Sveriges övriga landslag i alla sporter, Boro-Vetlanda HC (ishockey), Vetlanda (speedway), Calgary Flames (ishockey, NHL), Tottenham (fotboll, England).

Nivå 3 a. Lag som jag håller en extra tumme för och ibland rentav ganska starkt önskar att det ska gå bra för, även om de inte är riktiga favoritlag i den meningen.
Exempel: Ljungskile (fotboll), Jönköpings Södra (fotboll), HV 71 (ishockey), Västanfors (bandy), IFK Kungälv (bandy), alla Finlands landslag.
3 b. Lag som jag faktiskt någon gång har utsett som favoritlag i ett visst land/en viss sport, men bara på papperet, utan att egentligen ha någon koll alls på deras resultat.
Exempel: Kroppskultur (handboll), Sampdoria (fotboll, Italien), Real Betis (fotboll, Spanien), S:t Pauli (fotboll, Tyskland).

Nivå 4. Lag som jag har ett gott öga till och som det för mig gärna får gå rätt bra för, även om jag saknar direkt anknytning till dem.
Exempel: Degerfors, Mjällby och Åtvidaberg (fotboll), Leksand och MoDo (ishockey), Edsbyn och Nässjö (bandy), samtliga kanadensiska lag (ishockey, NHL), Islands och Färöarnas landslag (fotboll).

Nivå 5: Neutrala lag. Här återfinns de flesta lag i de flesta sporter – mig kvittar det hur det går för dem och om de flyttas upp eller ner.

Nivå 6: Lag som jag inte riktigt kan med och därför snarast blir lättad om de misslyckas (till exempel p.g.a. att de är irriterande rivaler till lag jag gillar, p.g.a. att de ofta är stöddiga eller upphaussade i media, eller p.g.a. att klubbarna eller fansen känns osympatiska eller sportsligt okultiverade ... något av det).
Exempel: Västerås och Sandviken (bandy), AIK och Djurgården (ishockey och fotboll), Växjö Lakers (ishockey) och flera av de mest framgångsrika fotbollslandslagen i Europa.

Nivå 7: Lag som jag inte kan med, som i nivå 6, fast ett snäpp värre: här kan jag inte rå för att jag blir direkt skadeglad om det går dåligt för dem.
Exempel: Hammarby (bandy).

Nivå 8: Lag som jag tycker så illa om att jag engagerat och innerligt önskar att de ska degraderas, gå i konkurs och på alla sätt förödmjukas.
Exempel: Nej, här finns det egentligen inget lag. Förr i tiden återfanns Hammarby i bandy här, liksom tidvis ishockeylagen Malmö Redhawks och Rögle, men jag har lugnat ner mig något och har dem på en mer skonsam nivå numera. Att ogilla vissa motståndare inom idrotten är nog oundvikligt, men man ska inte hata, och på den här lägsta nivån borde inget lag ligga. Kanske möjligtvis sådana lag som flyttar till en annan ort, eller byter namn till något löjligt sponsrat – gör man så har man eventuellt förlorat sin själ och hamnar därför på nivå 8 tills klubbledningen tar sitt förnuft till fånga och byter tillbaka. Men det där kan ju diskuteras.

Efter den här genomgången ska jag också tillägga att det faktiskt finns vissa lag som i grunden är ”neutrala” men samtidigt har en tendens att byta nivå på min skala ibland, beroende på omständigheter, och rentav kan växla mellan att vara så högt som nivå 4 och så lågt som nivå 7. Ett särskilt bra exempel på ett sådant lag är för mig IFK Göteborg, som ofta hoppar upp och ner i min aktning. ”Kluvenhet” kan man kanske kalla det.
Och andra lag har klättrat upp (eller ner) på skalan genom åren, som en sorts utveckling; det har till exempel fotbollslaget Öster gjort (från nivå 2 till 5) liksom Västanfors (typ 1,5 men sedan ner till 3), HV 71 (från 4 till 6 och sedan upp igen till 3) och Malmö Redhawks och Rögle (8 till 5).
Samtidigt är det mycket svårt för ett lag som en gång nått nivå 1 att ramla ner därifrån - även om det kan hända. Om man älskar ett lag så mycket att det är på högsta nivån, så rostar inte den kärleken i första taget. Kalmar FF, Vetlanda BK och Brynäs IF forever.

Sammanfattningsvis kan man nu alltså konstatera att på matchen i Jönköping nästa helg så kommer jag att få se ett lag på min nivå 1 spela mot ett annat som jag har på nivå 3. Det är därför inte lika heta känslor som om det varit t.ex. en bandymatch mellan Vetlanda och Hammarby. Men det är ändå ingen tvekan om vem jag håller på.
Det ska bli kul att se detta Smålandsderby.

Inga kommentarer: